Hur DNA-molekylen kopieras (replikeras)

2024 ж. 15 Мам.
217 882 Рет қаралды

Läs om hur DNA-molekylen replikeras på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
00:00 Introduktion. DNA-molekyens två funktioner
00:56 Cellcykeln
03:24 DNA-molekylen kan kopieras för att DNA-strängarna är komplementära till varandra
04:15 DNA-replikation (animering)
10:23 En replikationsgaffel
13:45 Avslutande städning
Flash-animeringen av DNA-replikationen finns på www.stolaf.edu/people/giannini...

Пікірлер
  • English-speaking or IB student? Check out the English version instead: kzhead.info/sun/ksZ6f82QqJFrp68/bejne.html 😊

    @MagnusEhinger01@MagnusEhinger014 жыл бұрын
  • Kanske känns meningslöst för dig med ytterligare ett tack, men jag måste verkligen säga tack jag också. Dina videor är fantastiska och hjälper både mig och flera andra i klassen. Tack och åter tack igen!

    @emiljohansson923@emiljohansson9237 жыл бұрын
    • Absolut inte meningslöst! Det är vetskapen om att du, dina klasskompisar och alla andra har nytta av mina videogenomgångar som gör att jag fortsätter med dem! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger017 жыл бұрын
  • Asså på allvar, jag har kollat på 3 av dina videos och förstår allt klart och tydligt, jag tror på riktigt att jag inte skulle kunna klara mitt prov om det inte var för dig!

    @ahmedhjulsta2787@ahmedhjulsta27875 жыл бұрын
    • Vad bra att du tyckte att de var tydliga! 😊 Lycka till på ditt prov! 👍

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger015 жыл бұрын
  • Jag tackar dig åter igen för hur otroligt duktig du är på att förklara, tack.

    @viktorlindhmasajada2987@viktorlindhmasajada29872 жыл бұрын
    • Tack själv, det är ett nöje! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 жыл бұрын
  • Tack Magnus! Du förklarade detta väldigt utvecklat och tydligt, hjälpte mig förstå DNA-replikation 😊

    @igelkottenb5227@igelkottenb52272 жыл бұрын
    • Tack själv, det var roligt att höra att jag kunde hjälpa dig med förståelsen! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 жыл бұрын
  • Jag började titta på dina videogenomgångar när jag gick på högstadiet (2013-16). På gymnasiet köpte jag din lärobok för Kemi 2 och denna var definitivt den bästa kemibok jag hittills läst. I dagsläget läser jag kandidatprogrammet i molekylärbiologi och din kanal hjälper mig lika mycket nu som då. Dina videor är både faktarika och begripliga för människor av alla åldrar. Stort tack för alla de fantastiska läroresurser som du erbjuder! Med vänlig hälsning, Jakob Mellander.

    @jakobm87@jakobm872 жыл бұрын
    • Tack själv, så roligt att jag har fått hjälpa dig ända in på universitetet! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 жыл бұрын
  • Så jäkla bra förklarat! tack så mycket för att du tar din tid för oss!!!

    @buzzyso@buzzyso5 жыл бұрын
    • Tack själv att du tar dig tid att lära dig det! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger015 жыл бұрын
  • Videosen hjälper mycket! Tack

    @ianweasly5366@ianweasly53665 жыл бұрын
    • Tack själv, glad att höra att de är till hjälp! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger015 жыл бұрын
  • Äntligen förstått jag. Tussen tack Magnus.😀😀

    @streetnews2628@streetnews26284 жыл бұрын
    • Tusen varsågod! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger014 жыл бұрын
  • Tusen tack, du hjälper mycket

    @emilykoider9543@emilykoider95435 жыл бұрын
    • Tack själv! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger015 жыл бұрын
  • Jag vill säga stor tack, jag läser i boken men det är så komplicerat för mig, jag förstått direkt med dina videor❤😅

    @swedenuser4871@swedenuser4871 Жыл бұрын
    • Tack själv, underbart att höra att det går att förstå! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
  • Så himla bra förklarat! :)

    @noormohammedali2244@noormohammedali22445 жыл бұрын
    • Tack ska du ha, roligt att höra att det gick att förstå! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger015 жыл бұрын
  • Såå bra! JAg förstog ingenting när min lärare förklarade. Vi borde byta ut henne mot enbart dina videor! Lärt mig mer på 8 av dina videos än på fyra veckors lektioner...

    @LilLamboo@LilLamboo5 жыл бұрын
    • Tack! Så bra att det gick att förstå, det viktigaste är trots allt att du lärde dig det! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger015 жыл бұрын
  • Legendariskt bra!

    @hjertafrasse@hjertafrasse3 жыл бұрын
    • Tack och bock! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • Jag älskar dig!!!!!!!!!!!!!!!!!!

    @mohamedabukar6771@mohamedabukar67717 жыл бұрын
    • * LOL* För mig räcker det att du lär dig en massa biologi! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger017 жыл бұрын
  • Legend

    @fakebodyornah@fakebodyornah2 жыл бұрын
  • Mycket bra!

    @lordprior8052@lordprior80527 жыл бұрын
    • Tackar! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger017 жыл бұрын
  • Om DNA- Sekvens från höger till vänster, då är mall 5’-3’, om DNA- Sekvens från vänster till höger, då är mall 3’-5’ eller?

    @annabertelsen3874@annabertelsen38745 жыл бұрын
  • Jättebra video Magnus! Jag har en fråga bara: Var ifrån kommer den nya DNA molekyl strängen och varför används inte den överallt? Alltså varför ens använda RNA om cellen kan tillverka nytt DNA?

    @Jacob-qx5rr@Jacob-qx5rr5 жыл бұрын
    • Den nya DNA-strängen byggs ihop av nukleotider som finns i cellen (cellkärnan, om det är en eukaryot cell). Det är förmodligen två anledningar till att vi har mellansteget med RNA: För det första, historiskt. Det är troligt att den första typen av nukleinsyra som uppstod på jorden var RNA. Från detta RNA bildades proteiner direkt i de allra tidigaste "organismerna". Det är dock så att DNA är lite mer kemiskt stabilt, så efterhand började den genetiska informationen lagras i DNA-molekylen istället, men steget från RNA till protein gick då inte att ta bort. Den andra anledningen är att när en cell behöver ett visst protein, så kan det tillverkas en massa mRNA-molekyler, som kan läsas av en massa gånger, istället för bara en DNA-molekyl som kan läsas av. Det gör att hastigheten som ett protein tillverkas på mångdubblas, vilket ger en fördel för den organism som så snabbt som möjligt behöver proteinet.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger015 жыл бұрын
    • Magnus Ehinger Tack så mycket, bra förklarat! 👍🏻

      @Jacob-qx5rr@Jacob-qx5rr5 жыл бұрын
    • Jacko Varsågod så mycket! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger015 жыл бұрын
  • Hej Magnus! Du säger att DNA binding proteins är med i processen när helikas öppnar upp DNA-strängen, kan topoisomeras vara ett sånt protein?

    @rebeccalegge3111@rebeccalegge31113 жыл бұрын
    • Ja, topoisomeras är mycket delaktigt i processen när DNA-molekylen öppnas upp. Det topoisomeras gör är att den lättar på vridtrycket när DNA-spiralen lindas upp, men det kanske du redan visste?

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • Hej Magnus! Vad är skillnaden mellan transkription och replikation i vad det gäller kopiering. I båda fallen öppnas DNA sekvensen för att kopieras men detta sker på olika sätt??

    @yohannaeisa6138@yohannaeisa61383 жыл бұрын
    • Ja, för det första är det olika enzymer som sköter avläsningen av DNA. Vid replikation är det DNA-polymeras, och den bygger bara in deoxiribonukleotider. Vid transkription verkar istället ett RNA-polymeras, och då är det också RNA som bildas, inte DNA. Slutligen är det också så att vid replikation läses båda DNA-strängarna av, vid transkription är det endast den ena strängen som läses av. Du kan lära dig mer om transkriptionen i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/proteinsyntesen-i-transkription.html

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • Hej! Använder DNA-polymeraset fria nukleotider som flyter omkring i cellkärnan för att syntetisera den nya strängen, eller var kommer dessa nya bitar ifrån? Och kallas dom sista DNA-bitarn också okizaki-fragment? Alltså dom delar som "fylls i" där alla primers tidigare satt?

    @joelbackman4389@joelbackman43894 жыл бұрын
    • Ja, nukleotiderna tillverkas och flyter omkring i cellkärnan i samband med replikationen. Okazaki-fragmenten är bara de kortare fragment som bildas på den släpande strängen. När de sista DNA-bitarna sätts på plats ligeras ("klistras") alltsammans ihop till en enda lång DNA-sträng, som alltså inte är fragmenterad alls.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger014 жыл бұрын
    • @@joelbackman4389 👍

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger014 жыл бұрын
  • 1:18 Hej Magnus! Här skiljer sig videon och undertexterna rejält om meningen av "G". Vilket är den rätta? (Tack så otroligt mycket för alla dina videos förresten! :D Ditt fullständiga namn har i något år nu varit "Magnus Ehinger, min hjälte!" haha - alla mina närmsta vänner vet om dina videos & hur bra de är, även om de aldrig sett dem själva! Otroligt fin påverkan på världen, tack!!! 🙏)

    @sugoish9461@sugoish94612 ай бұрын
    • Tack själv! 😊Jag _säger_ faktiskt fel, och det som står _i undertexterna_ är rätt ("gap", alltså "mellanrum").

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 ай бұрын
  • Nice

    @Joy-oq5dl@Joy-oq5dl6 жыл бұрын
  • Äpic!!

    @Guggerino@Guggerino3 жыл бұрын
    • Thänks!

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • 9:29 Kan man kalla det "speciella DNA-polymeraset" för exonukleas?

    @LinkSpets@LinkSpets2 жыл бұрын
    • Nej, egentligen inte, eftersom ett exonukleas klyver av nukleotider från ena änden av en polynukleotid. I _E. coli_ kallas det "speciella DNA-polymeraset" som jag pratar om i videogenomgången för DNA-polymeras I.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 жыл бұрын
  • Hej igen Magnus:) En fråga om cellcykeln. Jag är medveten om att olika celler tar olika lång tid på sig men på en höft (eftersom jag inte har ngn aning), hur lång tid kan det ta för hela cykeln samt för de olika faserna? Repeterar lite biologi nu inför mikrobiologin som jag ska börja läsa. Åter igen och detta kan inte sägas tillräckligt mycket, dina videor är magiska! En titt på varje video räcker för att friska upp minnet men inte nog med det. Nya polletter trillar ner som jag inte lyckades med när jag läste biologin, helt fantastiskt. TACK! BTW, din kemibok är riktigt bra;)

    @chukwow5738@chukwow57386 жыл бұрын
    • Tack! Jag vet inte riktigt hur fort det går för olika kroppsceller att dela sig. Under optimala förhållanden delar sig bakterier omkring var 20:e minut. Det går långsammare för eukaryota celler, så jag skulle gissa att de celler som delar sig allra snabbast (olika typer av epitelceller) omkring en gång per timme.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger016 жыл бұрын
  • vilka enzymer i replikationsgaffel kräver dATP resp ATP??

    @George-rk3ii@George-rk3ii2 жыл бұрын
    • Här finns det en risk att mina kunskaper är lite föråldrade, men jag skulle säga att syntesen av en ny DNA-sträng är exoterm. Därför kräver den ingen ytterligare energi annat än den som redan finns i nukleotiderna som bygger upp DNA-strängen, t.ex. dATP. Helikaset, det enzym som öppnar upp DNA-molekylen och särar på strängarna kräver dock energi i form av ATP.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 жыл бұрын
  • Har du en video där du går in på djupare detaljer av enzymernas funktioner? Ex, Topoisomeras

    @hawjinrashid9131@hawjinrashid91313 жыл бұрын
    • Nej, tyvärr har jag inte det.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 Skulle du kunna rekommendera någon bra youtube kanal ?

      @hawjinrashid9131@hawjinrashid91313 жыл бұрын
    • @@hawjinrashid9131 Det räcker nog att söka efter topoisomeras här på youtube: kzhead.info?search_query=topoisomerase

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • Hej Magnus, Vad är skillnaden mellan eukaryot kromosom och bakteriekromosom, hur skiljer de?

    @Best-qk1ef@Best-qk1ef Жыл бұрын
    • Eukaryota kromosomer är linjära medan bakteriekromosomer är cirkulära. Eukaryota kromosomer är i regel också mycket längre än bakteriella. Därför är eukaryota kromosomer också lindade runt en slags proteiner som kallas för histoner.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
  • Har detta något med proteinsyntesen att göra?

    @hajitohamid5196@hajitohamid51962 жыл бұрын
    • Nej, om du vill lära dig om proteinsyntesen är det snarare hit du ska gå: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/proteinsyntesen-i-transkription.html

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 жыл бұрын
  • Hej Magnus! Jag får inte länken till animationerna att fungera. Det står att "pluginprogrammet" stöds inte. Vad kan det vara för program månntro?

    @rebeckaeliasson4326@rebeckaeliasson43263 жыл бұрын
    • Nej, det är tyvärr så - den här videogengomgången har några år på nacken, och animeringen är gjord med flash, som inte stöds av någon webbläsare längre. På rak arm känner jag tyvärr inte till någon liknande animering som skulle kunna ersätta den.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 Ah okej, jag förstår! Tack för snabbt svar :)

      @rebeckaeliasson4326@rebeckaeliasson43263 жыл бұрын
    • @@rebeckaeliasson4326 Fast här hittade jag ett program till Mac som klarar av att spela upp swf-filer: Elmedia player, www.elmedia-video-player.com/ En sökning på "flash media player Windows" ger dig flera alternativ på mediaspelare för Windows som klarar av att visa upp swf-filer. Det du måste göra då är att du laddar ner swf-filen till din dator (högerklicka på länken, välj "Spara som…"), och sedan öppnar filen i mediaspelaren.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 Nemen! Va snäll du är som kollade upp det! Jag har precis börjat läkarlinjen och jag och mina medstudenter använder dina videor för att gå igenom grunderna igen! Tusen tack!

      @rebeckaeliasson4326@rebeckaeliasson43263 жыл бұрын
    • Tack själv, och lycka till med läkarstudierna! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • vilket enzym är det som rättar felen?

    @naturare7059@naturare70593 жыл бұрын
    • Hos _E. coli:_ Åtminstone DNA-polymeras II, IV och V. Det var dock ett bra tag sedan jag studerade detta; det är mycket möjligt att man hittat ytterligare DNA-polymeraser med reparationsfunktion sedan dess.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • dum fråga kanske, proteinsyntesen förstår jag, däremot undrar jag då när celldelningen sker? och om transkriptionen och celldelningen har någon koppling? om inte, hur kan då DNA kopieras av sig själv men inte vid proteinsyntesen?

    @yeyhello1@yeyhello13 жыл бұрын
    • Transkriptionen och celldelningen har ingen egentlig koppling till varandra. Transkription sker hela tiden i cellen eftersom cellen ständigt behöver tillverka proteiner. Kopiering av DNA sker bara inför celldelningen. Den sköts visserligen av proteiner, så en hel del proteiner måste tillverkas innan DNA-molekylerna kan kopieras. Och medan DNA-molekylen kopieras sker inte heller någon transkription.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • Hej! Magnus Kommer Okazaki fragment hända i båda gamla DNA-kedjor eller bara på den nedre?

    @masihazizi3125@masihazizi31256 жыл бұрын
    • Det är bara på den släpande strängen som det bildas Okazaki-fragment. I min bild är det dock såhär, att syntesen sker "åt vänster", och då blir den undre strängen släpande. Samtidigt sker syntesen också "åt höger", och då blir det den övre strängen som blir släpande. Vid replikationen av en DNA-molekyl i verkliga livet kommer alltså båda de nya (dubbelsträngade) DNA-molekylerna att innehålla Okazakifragment.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger016 жыл бұрын
    • Magnus Edinger Okej nu förstår jag tack så mycket

      @masihazizi3125@masihazizi31256 жыл бұрын
  • Hej! Vad är skillnaden mellan DNA och RNA i förökningen?

    @lindagissberg4400@lindagissberg44003 жыл бұрын
    • Det är bara DNA-molekylen som kopieras och förs vidare till nästa generation, inte RNA.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • Måste bara fråga, vad heter DNA polymeraset som bygger dnat? & vad heter polymeraset som städar bort primer & ersätter RNA med DNA?

    @EA-se8cg@EA-se8cg3 жыл бұрын
    • Det beror på om de är i bakterier eller i eukaryoter. I bakterier är DNA-polymeras III det huvudsakliga "kopieringsenzymet" medan det hos eukaryoter är en hel familj av DNA-polymeraser kallade "B-familjen". Hos bakterier är det sedan DNA-polymeras I som städar undan RNA-primerarna. Jag vet tyvärr inte vilket DNA-polymeras som har motsvarande funktion hos eukaryoter.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 tack 😊 du är verkligen en grym lärare

      @EA-se8cg@EA-se8cg3 жыл бұрын
    • @@EA-se8cg Tack själv! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • Är det alltid olika enzymer som öppnar upp DNA-molekylen? Vad jag minns var det RNA-polymeras som öppnade upp DNA-molekylen vid transkription för proteinsyntesen?!

    @AnjeYify@AnjeYify7 жыл бұрын
    • Ja, vid replikation är det helikas som öppnar upp DNA-molekylen och vid transkription är det RNA-polymeraset som gör det.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger017 жыл бұрын
  • vi har inte gått igenom cellcykeln eftersom det inte ingår i provet. hur annars ska jag kunna förklara replikationen?

    @s4r4h58@s4r4h582 жыл бұрын
    • Jag tror inte att du behöver kunna cellcykeln för att förklara hur replikationen går till.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 Okej, trodde att man behövde kunna cellcykeln för att det ingick i kapitlet.

      @s4r4h58@s4r4h582 жыл бұрын
    • @@s4r4h58 När jag själv går igenom DNA-replikation med mina elever, så vill jag också att de ska lära sig om cellcykeln. Det är möjligt att din lärare tycker annorlunda; det är som sagt inte nödvändigt.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 Förstår det. Tack för svaret!

      @s4r4h58@s4r4h582 жыл бұрын
  • Vad menar man att sekvsenerna är 3,5 och 5,3?

    @hajitohamid5196@hajitohamid51962 жыл бұрын
    • Var i videon (vilken tid) menar du då?

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 жыл бұрын
  • Hej, länken till video fungerar inte. Är det något fel som uppstått? Eller så har personen tagit bort hemsidan för DNA replikationen.

    @lilysicecream3279@lilysicecream3279 Жыл бұрын
    • Är det flash-animeringen av DNA-replikationen du menar? Den leder till en swf-fil, som laddas ner till din dator. Formatet (flash) är tyvärr föråldrat, men jag tänkte i alla fall att jag skulle tillhandahålla länken för att visa varifrån jag har fått animeringen.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 Ja det var det jag menade. Tack för att du förklarade.

      @lilysicecream3279@lilysicecream3279 Жыл бұрын
  • Förklarar du någonstans med 3 och 5 prim, förstår inte de begreppen?

    @louiserohne8264@louiserohne82642 жыл бұрын
    • Ja, fast det kräver rätt mycket kunskap i organisk kemi. Jag har ingen direkt videogenomgång om det, men på den här länken har jag skrivit om nukleotidernas uppbyggnad, och hur kolatomerna i sockerresten numreras: ehinger.nu/undervisning/kurser/bioteknik/lektioner/nukleinsyrornas-struktur-och-kemi/dna-molekylens-grundlaggande-struktur.html?start=3

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 жыл бұрын
  • Vad duktigt du är ..jag vill bli som du

    @susywadie@susywadie5 жыл бұрын
    • I så fall får jag välkomna dig till världens bästa yrke - läraryrket! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger015 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 Jag studerar farmcetutbildnIng och denna video hjälper väldigt mycket

      @susywadie@susywadie5 жыл бұрын
    • @@susywadie Vad roligt att jag får hjälpa dig i alla fall - lycka till med din utbildning! 😉

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger015 жыл бұрын
  • Är det alltså DNA replikationen som är förbyggande till Cell replikationen?

    @svens3612@svens36122 жыл бұрын
    • Jag är inte helt säker på vad du menar med "förbyggande", men det är alltid så att celldelningen föregås av att DNA:t i cellen replikeras. Alltså, först replikeras DNA:t, och sedan kan cellen dela sig.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger012 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 Tack, det var just det jag undrade över, om DNAt behöver kopierad innan cellen kan dela på sig

      @svens3612@svens36122 жыл бұрын
  • Hej Magnus, varför är det att celler måste dela på sig?

    @livdrake5613@livdrake5613 Жыл бұрын
    • Våra kroppar består av miljoner och åter miljoner celler. Alla cellerna i kroppen kommer ursprungligen från en enda cell, en befruktad äggcell. Tack vare att den delade sig, och delade sig, och delade sig igen, många många gånger, kunde det bildas en hel kropp.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
  • är replikationen samma som mitosen ?

    @antonjirstrandribbenhed@antonjirstrandribbenhed3 жыл бұрын
    • Nej, det kan man inte säga. Mitosen är själva celldelningen. Replikationen är när DNA:t i cellen kopieras _inför_ mitosen.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • Hej, jag undrar om varför kan DNA inte ta sig ur cellkärnan?

    @ZahraZahra-vd4gz@ZahraZahra-vd4gz3 жыл бұрын
    • Det är för att kärnmembranet bildar en hinna som DNA-molekylen inte kan tränga ut ur. Det finns porer som släpper igen RNA-strängar som bildas vid transkriptionen, men de släpper bara igenom just RNA-molekyler.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 tack sååååå mycket🙏🏼🙏🏼🙏🏼🙏🏼🙏🏼

      @ZahraZahra-vd4gz@ZahraZahra-vd4gz3 жыл бұрын
  • Vid 11:30 delen så berättar du att de finns "stabiliserande proteiner" som hjälper till att DNA strängen ej ska gå ihop igen efter dem blivit klippta. Finns det namn på dessa proteiner? Annars känns de lite för ytligt.

    @emalheidarzai4464@emalheidarzai4464 Жыл бұрын
    • De kallas också SSBP, vilket står för _single-strand binding proteins._ Ledsen, det blir inte djupare än så! 😉

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 En till fråga bara hehe: Dessa "primer" av RNA som du pratar om i slutet som då måste städas bort av ett "städpatrull", ett DNA-polymeras (byter ut all RNA till DNA). Fungerar då dessa städpatruller också som någon sorts vakt som ser till att det inte blivit något fel såsom en extra/mindre kvävebas på en sträng etc för att minska risken för mutationer?

      @emalheidarzai4464@emalheidarzai4464 Жыл бұрын
    • @@emalheidarzai4464 Nej egentligen inte - det finns ytterligare andra DNA-polymeraser som gör det.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
  • Är detta typ samma sak som Transkription?

    @signestralin7214@signestralin72144 жыл бұрын
    • Nej, transkription är när informationen i DNA-molekylen skrivs om till RNA inför proteinsyntesen. Jag har en videogenomgång på det på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/6497-proteinsyntesen-i-transkription.html

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger014 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 Okej tack!

      @signestralin7214@signestralin72144 жыл бұрын
  • Ett par djupgående frågor: 1. Exakt VAD triggar igång proteinkomplexets aktivitet? 2. Hur vet t ex DNA-polymaset att det ska tillverka DNA-strängar? (Om det är ett slags minne, var finns detta minne och vad består det av?)

    @FilmBritt@FilmBritt3 жыл бұрын
    • 1. Det finns många proteinkomplex, och många olika sätt som de kan aktiveras på. Till exempel finns det de som aktiveras genom att det sätts på en fosfatgrupp någonstans eller att en bit av proteinet klyvs av. Åter andra proteinkomplex behöver inte aktiveras alls, utan är aktiva så snart de har tillverkats. 2. DNA-polymeraset kan inget annat än att tillverka DNA-strängar. Därför kommer det att sätta igång med det så snart det har tillverkats. Det har skett genom att genen för DNA-polymeraset först har transkriberats, och sedan translaterats till mRNA. Man kan vidga frågan lite till att hur "vet" en gen att den behövs, och att det är dags att transkribera den? Det finns också flera sätt som det sker på, och jag presenterar en förenklad version i den här videogenomgången för Biologi 1: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/hur-proteinsyntesen-regleras.html I kursen i Bioteknik fördjupar jag det ytterligare på ehinger.nu/undervisning/kurser/bioteknik/lektioner/rna-molekylernas-funktion/hur-transkriptionen-regleras-lac-operonet.html men det är fortfarande bara en liten del av hur många olika sätt det finna att reglera transkriptionen på i eukaryota celler.

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • Kanongenomgångar. Vore dock bra att 5’-3’ regeln infogas med :)

    @scottstorchfan@scottstorchfan3 жыл бұрын
    • Tack ska du ha! 😊 Jag brukar inte ha med den i Biologi 1 eftersom eleverna då vanligtvis har läst alldeles för lite kemi (och framför allt ingen organisk kemi) för att kunna förstå vad den innebär. I Biotekniken brukar jag dock ha med den, då tycker jag verkligen att man ska lära sig den!

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • hejsan! har du lagt upp en video där du förklarar om additionsreaktioner och eliminationsreaktioner? hittar inte det!

    @abdirahmanabdi9419@abdirahmanabdi94198 жыл бұрын
    • +mustafa Abdi Här har jag om alkenernas kemi och additionsreaktioner (och lite om eliminationsreaktioner): ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-2/lektioner/organisk-kemi/5579-alkener.html

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger018 жыл бұрын
  • Snälle vad är DNA sekvens? Kan du ge lite information om det.

    @streetnews2628@streetnews26284 жыл бұрын
    • DNA-sekvens är den ordning (sekvens) som kvävebaserna sitter i, i DNA-molekylen. Den är viktig för hur informationen i DNA-molekylen "översätts" till proteiner, se ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/proteinsyntesen-iii-translation.html

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger014 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 tusen tack. Du är den bästa och snäll person. Jag trodde inte att jag får så snabb svar.

      @streetnews2628@streetnews26284 жыл бұрын
    • @@streetnews2628 Tack själv, jag försöker alltid hjälpa den som vill lära sig! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger014 жыл бұрын
  • Mitt språk är inte så bra men resultera processen replikation är för att får en ny DNA-sträng eller?

    @meawmeaw4840@meawmeaw48404 жыл бұрын
    • Ja, eller i själva verket två likadana DNA-molekyler. Om det är lättare för dig kanske du kan testa den engelska versionen istället? kzhead.info/sun/ksZ6f82QqJFrp68/bejne.html

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger014 жыл бұрын
    • Magnus Ehinger tack så mycket 😊 ska ha prov imorgon. Hjälper så mycket

      @meawmeaw4840@meawmeaw48404 жыл бұрын
  • Vad är skillnaden mellan transkription och replikation?

    @Andrea-if4lp@Andrea-if4lp4 жыл бұрын
    • För ett bra svar rekommenderar jag att att du jämför innehållet i videogenomgången ovan (replikation) med den här videogenomgången om transkription: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/6497-proteinsyntesen-i-transkription.html

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger014 жыл бұрын
  • Gud finns😮

    @dfgbhcgvhb5126@dfgbhcgvhb512627 күн бұрын
  • mkt bra video , men du har inte tagit upp 5`-3` riktning :(

    @Janavloggar@Janavloggar8 жыл бұрын
    • +Jana Zayter Tack för det! Det stämmer, jag var tvungen att göra ett val här: De flesta som läser Biologi 1 har inte läst någon organisk kemi alls, så därför blir det snabbt för komplicerat om jag för in sockerrestens struktur i den här videon. Jag väntar med att förklara 3'- och 5'-ändar till Kemi 2 eller Bioteknik (se ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/bioteknik/lektioner/dna-molekylernas-funktion/1020-dna-replikation-foljer-tre-regler.html).

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger018 жыл бұрын
  • snygg e du Magnus

    @gustavlyckeback8799@gustavlyckeback87993 жыл бұрын
    • Due ju riktigt läcker själv Gustav ;)

      @davidbacklinforsberg3428@davidbacklinforsberg34283 жыл бұрын
    • Nämen tackar David din go'bit

      @gustavlyckeback8799@gustavlyckeback87993 жыл бұрын
  • nu förstår jag inte riktigt. Varför nämner du inte pre-mRNA?

    @chiefchili8845@chiefchili88453 жыл бұрын
    • Jag tror att du kanske blandar samman replikation och transkription? Vid replikationen kopieras DNA-molekylen (inför mitosen), och vid transkriptionen bildas RNA (till exempel pre-mRNA).

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 ja, det stämmer😁. Det var lite snabbt skrivet av mig. Ha en fin kväll Magnus!

      @chiefchili8845@chiefchili88453 жыл бұрын
    • @@chiefchili8845 Så bra att det löste sig! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger013 жыл бұрын
  • Du borde börja göra videos med kamera, så vi kan se ditt vackra ansikte medans du frivilligt hjälper oss mot en säkrare framtid

    @eliasjohanson246@eliasjohanson2466 жыл бұрын
    • Haha, tack, men nej tack! 😊 Jag trivs så bra med att inte synas i bild annat än lite då och då. Och så vill jag inte ta risken att mitt ansikte tar fokus ifrån det som är det riktigt intressanta i videogenomgångarna! 😉

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger016 жыл бұрын
  • Ska ha prov på detta om 5 minuter

    @thepeppanugget3594@thepeppanugget3594 Жыл бұрын
    • Lycka till på ditt prov! 👍😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger01 Жыл бұрын
    • @@MagnusEhinger01 Fick A på provet tack vare dig Yay

      @thepeppanugget3594@thepeppanugget359411 ай бұрын
    • @@thepeppanugget3594 Gött, grattis till att du har lärt dig en massa biologi! 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger0111 ай бұрын
  • vem är som dig?

    @mhdsisi3479@mhdsisi34795 жыл бұрын
    • 😊

      @MagnusEhinger01@MagnusEhinger015 жыл бұрын
  • winton

    @WilliamLaurent-pb2es@WilliamLaurent-pb2es Жыл бұрын
KZhead