Så förstördes den världsledande svenska skolan | Magnus Henrekson och Johan Wennström | Hotspot
Varför har svenska skolan så låga resultat i jämförelse med många andra länder? Hur kan vi vända trenden? Och är det för mycket fokus på det extroverta i skolan? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om katederundervisning, betygsinflation och en postmodern syn på utbildning.
Gäster i programmet är Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Johan Wennström, fil. dr i statsvetenskap och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Hotspot är ett samtalsprogram om kristen tro, kultur och samhälle. Programledare är Marco Strömberg. Programmet produceras av TV Vision Sverige och Världen idag.
Boktips:
• Magnus Henrekson, Johan Wennström, ”Dumbing Down: The Crisis of Quality and Equity in a Once-Great School System-and How to Reverse the Trend” (Institutet för Näringslivsforskning Publikationer, 2022)
• Boken ”Dumbing Down” finns att ladda ner gratis här:
www.ifn.se/publikationer/bock...
Tidigare Hotspot-program om den svenska skolan:
• Den progressiva pedagogiken och den svenska skolans fallande resultat - • Den progressiva pedago...
Lyssna på programmet som podcast:
anchor.fm/hotspotpodcast
Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17
Prova Världen idag en månad gratis: prova.varldenidag.se
Alltid bra ämnen å program ..👍👏❤️
Tack! Mycket intressant och omfattande analys🤔.Det är nödvändigt att förvandla skolan till den mest värdefulla platsen i samhället. Skolan måste återgå till att vara platsen där barn är stolta över att utbildar sig 👩🏫👨🏫!
Säga vad man vill om boomers men jag är genuint orolig för vad som händer när vi förlorar duktiga teoretiker som också har en erfarenhet av ett fungerande Sverige. Tack för ert arbete.
Det ser du redan. Akademin som ligger bakom intermittent energiproduktion har aldrig levt i verkligheten med konsekvenser. Bara teoretiska modeller.
Utmärkt intervju med min favoritprofessor.
Kan relatera till 100% med vad som sades i detta program.
TACK! Mycket viktigt men skrämmande. Ett ämne jag funderat och oroat mig för sedan 70-talet. Tog studenten enligt den gamla ordningen 1967, sista året tror jag innan den examen blev ett skämt. Nuförtiden kan elever "ta studenten" utan fullt godkänt betyg. Har delat programmet på min fb.
Stort tack för ett bra program
Mycket bra samtal. Tack!
Väldigt intressant och lärorik diskussion men mycket oroande. Var finns intresset att förändra hos de som beslutar?Tydligt är att de inte har kompetens för det de har ansvar för.
Väldigt intressant. Tack
Sen hade jag uppskattat ett program om konstens förfulning, liksom arkitektur, även dessa sfärer tog vänstern över.
Jag skulle gärna komma och diskutera skola och utbildning med er utifrån erfarenhet! Mvh! Hans Malmgren
Mycket intressant! Jag började i en byskola 1963, och har sedan vistats i lärande miljöer, i egen utbildning, som förskollärare och lärare, och nu sedan 25 år på internet. Jag anser att teknik styr allt, och försöker begripa hur nästa steg kommer att bli i hur vi lever med, och utbildar barn och människor öht. Vi såg ju lite av det under pandemin. Jag hoppas få hänga med i 30 år till.
Mycket intressant och bra diskussion!
Thx viktigt
❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️.
Lyssna gärnat till Markus Henriksen och Johan Westerholm i Hotspot Yt😊Lite äldre sändning. De var den grundläggande problematiken på spåren👍
Vore det möjligt för en enskild skola att köra klassisk katederundervisning med tydlig progression under högstadiet resp gymnasiet och samtidigt följa betygsinflationen så att eleverna kan konkurrera på lika villkor vid olika intagningar?
Jag gick på högstadiet från mitten till den andra hälften av 90-talet, då var det till största delen ”klassisk undervisning” med skolbänkar och tydligt lärarledd katederundervisning. På gymnasiet, under slutet av 90-talet, gick jag i en skola som ligger 100-150 meter från skolan jag gick i under högstadiet. Båda var kommunala och har idag slagits ihop till en skola. I kommunen jag växte upp, en ”typisk” Svensk landskapsstad, fanns det på den tiden inga friskolor. Låg- och mellanstadiet gick jag i en lite mindre och väldigt ”trygg” skola, där började jag i slutet av 80-talet. Undervisningen där var mycket klassisk med en klassföreståndare och där det successivt gick från inlämningsuppgifter till prov som blev mer och mer liknande hur proven var under högstadiet. När jag tittar på intervjun kan jag relatera mycket till hur skolsystemet började förändras. Det var exempelvis stor skillnad mellan högstadiet och gymnasiet (jag gick ”Natur”, så ett typiskt program med inriktning på fortsatta studier). Dels förändrades betygssystemet (1-5 i högstadiet och IG-MVG i gymnasiet), det skedde mycket grupparbeten, nya riktlinjer regelbundet kring undervisningen kring läroplaner / mätning av kunskap / betygskriterier. Min känsla är att grunden till hur skolsystemet ser ut idag kom till genom förändringar och experiment som åtminstone delvis skedde under speciellt gymnasiet. Hela skolgången (jag har valt att bortse från högre studier i inlägget) skedde som sagt på kommunala skolor. På gymnasiet blev betygskriterierna klart ”flummigare” och mycket mer godtyckliga. Några intressanta iakttagelser, * Det var nationella prov i de sk kärnämnena. Natur var det typiska programmet för ”plugghästar”, jag valde inriktning mot mer matematik. Mycket för att just matte var ett ämne som passade mig ända från lågstadiet och som jag tyckte var roligt. Matematik A och för de flesta (ev samtliga) matematik B, var obligatoriska oavsett vilket gymnasieprogram man gick. Som jag minns det hade jag alla rätt på samtliga prov, både under kursen och på det nationella provet för ”matte A”. Jag har svårt att se hur man kan prestera bättre och visa på att ha tillgodogjort sig kunskapen som förväntades. Matte B, där hade jag ett poäng från alla rätt på det nationella provet (av ca 60 som var max). Matte var mitt starkaste ämne och något jag tyckte verkligen tyckte var roligt. Med tanke på hur jag hade presterat förväntade jag mig bra betyg (MVG i både A och B) i dessa kurser. Men trots att all undervisning i kommunen var kommunal var skillnaderna i betygsättning enormt påtaglig. Det var samma nationella prov som skrevs på alla skolor i landet (ev att det fanns varianter i andra kommuner / delar av landet). Det var tre parallella klasser som gick ”Natur” på min skola, därmed samma ledning, betygskriterier etc. Dessutom skrevs alla prov gemensamt, men de olika klasserna hade olika lärare som ledde undervisningen och även satte betygen i ”sin” klass. Därmed torde hur betygen sattes vara ”likvärdiga”. När jag fick betyg för kurserna fick jag VG i matte A och G i matte B. Något jag tyckte kändes märkligt. När jag jämförde med en av mina bättre vänner som gick i en parallellklass på natur hade han haft klart sämre resultat på proven (jag brukade hjälpa honom när vi pluggade), men han fick MVG i både A och B. Jag jämförde även med vänner i andra skolor och på andra program, en del program som var ”yrkesförberedande”. På proven var det varierande resultat bland dom vännerna, men exempelvis en barndomskamrat som gick ”hotell & restaurang” hade lite drygt hälften rätt på A-provet och knappt häften rätt på B. Hans betyg var MVG resp. VG. Jag kände mig orättvist behandlad och frågade läraren om mina betyg, motiveringen till mina betyg var EN diffus punkt i kursplanen och som nämndes i slutet av betygskriterierna, formuleringen var ungefär ”eleven ska visa förståelse för problemlösning och logiskt tänkande och kunna visa på detta skriftligt och muntligt”. Läraren sa att han inte förstod de (för det året) nya kursplanerna eller betygskriterierna och att det var hans tolkning av dessa som gjorde att jag fick de betyg jag fick. Jag fick även veta att lärarna för de olika parallella klasserna hade samtalat om hur de skulle tolkas, men att ingen kände sig säker. I slutändan blev det helt upp till respektive lärares tolkning som styrde betygen. Jag läste även matte C, D, E och F under gymnasiet. Där fick jag betygen (av en annan lärare), MVG i kurserna C-E och VG i F. Läraren jag hade i matte A och B hade jag i flera ämnen under åk 1 på gymnasiet och fick genomgående ”dåliga” betyg i jämförelse med min vän i parallellklassen. Det här gjorde att jag baserat på betyg inte hade kommit in på någon av de högskolor / universitet jag hade tänkt. Så konsekvenserna blev stora av en lärares tolkning. I mitt fall lyckades jag lösa det genom högskoleprovet som gjorde att jag kunde komma in i princip var jag ville utan problem. Dock gjorde den här upplevelsen att jag tappade förtroendet för hur skolor generellt bedrevs i Sverige då förändringarna började ske. -- Senare i livet har jag suttit i en ”ledningsgrupp” på en privat skola där en utbildning hade inriktning IT och programmering (yrkeshögskola). Det blev enormt uppenbart vilken betygsinflation det varit i Sverige från 90-talet till omkring 2015 (näst sista året jag satt ledningsgruppen). I princip alla elever hade högsta / näst högsta betyg i matte. Matte var en av bedömningarna vid antagningen eftersom en grundförståelse för matte är viktigt för många typer av programmering / systemutveckling / spelutveckling. Men kunskapsnivån var generellt för låg för att en alldeles för stor andel inte klarade första året av utbildningen. Därför infördes dels en förberedande ”kurs” sommaren innan och även en uppföljande ”stödkurs” sommaren mellan 1:an och 2:an. Jag var en av företrädarna för näringslivet, d.v.s. ett IT-företag. Det var vi ihop med de andra företagen som ordnade dessa stödkurser. För vi behövde alla anställa utvecklare, men utvecklare med tillräckliga kunskaper. -- Min känsla helt baserat utifrån mig och mina upplevelser är att skolsystemet började ”krascha” i slutet av 90-talet för att sedan accelerera fram till idag. -- Mina tankar kring det du skrev: Ja, det borde gå, i ett bra skolsystem. Men jag ser alldeles för många problem för att jag tror att det skulle gå i praktiken. Det är enormt mycket pengar som styr betygsinflationen. Där alla triggar alla (på skolnivå). Det är märkliga och diffusa betygskriterier. Lärare har för lite att säga till om. Inom YH har vi i näringslivet för lite att säga till om, vad vi faktiskt behöver att elever som gått en utbildning har för kunskaper för att vara anställningsbar. Jag håller med om att din beskrivning / tanke är bra och korrekt. Men hur vi ska nå dit har jag ingen aning om, tyvärr. Min känsla är att skolsystemet blir värre och värre för varje år som går.
När ni talar om skillnader mellan pojkar och flickor. Verbal förmåga och kognitiv utveckling. Den enda slutsats jag kan dra är att man skall könssegregera skolan. Dvs. pojk- resp. flickskolor borde vara det naturliga svaret. Åtminstone vid övergång från mellan- till högstadiet.
Varför då ? Jag har inte sett nån skillnad förutom att pojkar möjligtvis är mer utåtagerande, något som även kommer finnas på framtida arbetsplatser. Byt ut de som reglerar skolan istället för att försöka sätta lite plåster här och där. Det är ju utbrett fusk inom skolan och det gäller även inom forskar -och professorvärlden. Det kommer av att det inte längre är kompetens som räknas, vilket är ytterst märkligt när det gäller utbildning men nu får man ju tycka "lite vad man vill". Och bli "professor" i ämnen som egentligen inte finns mer än i nån vänsterhjärnas utopiska dröm. Eller - dom finns endast p g a politisk skevhet. Att curla lite med sammansättningen i klasserna löser inget.
Utmärkt program, borde vara obligatorisk läsning för våra vänster-politiker och co.
Mattematik var pojkarnas favorit. Detta ämne har förändrats till ett diskusionsämne. Något sm gynnar verbala personer.
Vart är moralen i allt detta?
Så, finns boken även på vårt modersmål? Är säker på att svenskar överlag också vill läsa den obehindrat eller finns det en tanke att först mässa om problemen för internationell publik? En enkel översättning till engelska hade lätt kunnat göras. Annars blir det nog ett intressant samtal, är i början på klippet och behövde direkt skriva av mig kring anglosax-komplexet som jag anar hos författarna.
Boken om det svenska språket Riktig svenska - En handledning i svenska spr... av Erik Wellander. Intressant läsning. Erik hade en gedigen meritlista, och var instrumental vid bildandet av tyska skolan i Stockholm på 40-talet.
Se upp med utrryck : "så att säga." Risken är, att man räknar gånger och missar det intressanta innehållet.
👍🇸🇪❤️.
Vi har en hel generation som glor på tiktok när dom borde läsa böcker
Hade jag som idag är civilingenjör och företagare gått i dagens skola hade jag tillhört ett kriminellt nätverk. Stammade och hade lite myror i brallan samt var en late bloomer.
Tror ni behöver ett bättre bord, kanske en helt ny sittplats för er och era gäster.
Hur kan ni dra slutsatsen att en människa som vill konkurrera o ta sig fram inte blir demokratisk??. (Minut 39)
Hur undervisningen styrs mot ett socialistiskt ideal genom reviderade läroplaner från 1947 och framåt. Sök på Kvartal "Brev till en lärarstudent '
"Reformen" av lärarutbildningen 85 har stor påverkan.
Varför pratas imperfekt: - vi hade en kultur....?
Sanningen
om NATO kunde vara land det kunde inte vara 'u'kraine men den kunde vara Norge🏳🏳🏳
Om Religioner 🤔🧐: I can 'science' every major religion other than Islam. I can't afford the time do it and I really don't want to. The optimum religions are east Asian and European natural religions, combined with Confucian, and Greco-Roman philosophical mindfulness, anglo science and law. I'm all for 'Rule of law of Natural Law' and 'A Christian Nation' AND prohibition on state religion. Meaning, that non-christian religions (they are all incompatible with our natural law) are prohibited. That's the 'via negativa' of religion just as our law is a via negativa. I'm a Christian in the same sense that I am an Aristotelian and a Euro-Aryan, in that I grasp, scientifically, rationally, morally, and personally, the lesson of Jesus of Nazareth independent of the Jewish, Byzantine, and Latin frauds that were contrived to privatize his words. This is why it was so important for the west to merge Aryan heroism with Christian love - because it's only that merger that makes the universe tolerable enough for us, that we can look into that abyss, and say "We are all there is, and we alone are responsible for ourselves." We needed another Aquinas in 1860, and the industrial revolution gave us Marx-Engels instead - a repetition of Judaism and postmodernism-to-woke a repetition of Christianity: to destroy the advanced world and regress it to primitivism. We needed a synthesis. And Humanism failed. We are, or at least those humans that are still bound by animal instinct, confronted with increasing demand for responsibility, given our increasing knowledge,and the fear and neuroticism that come from "That's all there is to it" - sedated ONLY by reciprocal care for each other.
Vem/vilka i Sverige har utformat den nuvarande woke-skolan???
Palme/s/postmodernister